Nu är det jobbig period, att det inte går att ta in vad som hänt. Det känns som fruktansvärt overkligt och fel, bara fel. Jag tycker fortfarande att det känns som om han ska gå in genomdörren med ett leende på läpparna. Jag vill bara säcka ihop som en pöl på golvet och ligga där.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar